Måndagens mat

Gud, vad mycket det har hänt privat. Jag är till exempel inte längre kompis med min fd. bästa kompis (vet inte riktigt varför jag nånsin kallat henne för det, hon har aldrig varit en särskilt bra vän). Anledningen till det är lång, invecklad och otroligt ologisk. Det är inte ens logiskt med tjejlogik, så good riddance to bad rubbish!

Jag har i alla fall börjat umgås mer med en annan kompis som också vill ändra på sina vanor, så nu har jag fått draghjälp och det känns himla bra. Vi har diskuterat lite och tror att det kan vara bra skriva upp vad man äter för att få lite bättre koll, det är nog mer än man tror. Det passar ju rätt bra att skriva det här, då tappar man ju inte bort blocket man skrivit i. Dessutom blir det ju lite fler uppdateringar här av bara farten. Igår åt jag:

- En avocado
- En halv (liten burk) skagenröra
- Fyra skivor gravad lax
- 50 gram påskskinka
- Två ägg med salt
- Sallad med vitlöksdressing från pizzerian
- Popcorn
- Vatten
- Två koppar te
- Tre (stora) jordgubbar

De närmaste två veckorna har jag bestämt mig för att inte äta några (så få som möjligt) kolhydrater för att jag ska bli av med mitt sockerberoende. Det innebär att det kommer att bli lite LCHF, alltså ingen potatis, pasta, ris, bröd eller saker med socker i. Dessutom ska jag försöka undvika frukt eftersom de flesta frukter innehåller massa socker. Det kommer att bli två jobbiga veckor, men förhoppningsvis dräper jag ingen i abstinensraseri. ;o)

Att känna sig tvungen att äta

Av: Phil Corbett.

Jag har en kompis som jag umgås med rätt mycket. Jag gillar verkligen henne, men det finns ett problem. Så fort vi träffas så måste vi äta, tycker hon i alla fall. Det är sjukt jobbigt.

Det är skräpmat, fika, glass, godis, snacks, läsk, you name it! När vi går på stan och går till ett fik så räcker det inte att ta en smörgås, man måste ta en bakelse också. Jag har slutat med det och hon tittar alltid snett på mig. Det är grymt tröttsamt. Jag bryr mig inte om vad eller hur mycket hon äter, men låt mig bestämma vad jag ska äta! Sedan förstår jag inte riktigt hur man kan klaga på att man inte får någon "draghjälp" när man trugar på folk så förbannat.

När vi är i en mataffär så brukar hon ringa sin man och tvinga honom att be henne köpa hem nåt onyttigt, gör han inte det så blir hon sur och tycker att han är velig. Dessutom får inte han ta någonting av det hon köper hem till "sig", men hon äter hur mycket hon vill av "hans" grejer. Hur är det rättvist?! Och hur kan viss mat vara "hennes" när de har delad ekonomi? Jag fattar ingenting.

Man kan tydligen inte heller dricka vatten till maten. Så fort jag är där så fnyser hon när jag säger att jag vill ha vatten, de har ju faktiskt cola. Att säga att man inte är sugen på något betyder oftast att man inte är sugen på just det hon föreslagit, så då kommer det en biljon nya förslag. Get the f-ing picture! Jag vill inte ha!!!

Samtidigt kan jag till viss del förstå varför hon håller på som hon gör. Om andra äter så är det ju liksom "ok" att äta själv, men man måste ju kunna acceptera ett nej. Eller?

Det har gått så långt så att jag börjat dra mig för att umgås med henne. Är det någon annan som har såna här problem? Vad gör man åt det?

Dålig dag

Idag har jag haft en riktigt dålig dag. Jag har, som sagt, varit på skitdåligt humör och det har gjort det grymt svårt att låta bli att småäta.

Hittills i veckan har jag bara cyklat 20 min, förutom det har det inte blivit nån träning alls. Så det är ju rätt enkelt att sammanfatta veckan som rätt misslyckad. Tror dock att jag har lyckats dra ner på det totala intaget mat/onyttigheter, så förhoppningsvis har jag tagit ett litet mikrosteg i rätt riktning.

Nu är det verkligen dags att sova. Imorgon ska jag på bio med några kompisar. Vi ska se nya Narnia-filmen i 3D. Det blir första gången för mig (med 3D-bio, alltså). Spännande! :o) Finns det nåt "nyttigt" biosnask, förresten? Det känns konstigt att inte äta nåt när man går på bio, men jag kan ju alltid köpa med mig en Loka och en mandarin...